1719-1768 Rococo,German,German painter. He studied with his brother, Johann Ludwig Seekatz (b 1711), and with Philipp Hieronymus Brinckmann (1709-61) in Mannheim (1748-51); he became court painter to Landgraf Ludwig VIII von Hesse-Darmstadt in Darmstadt in 1753.  Related Paintings of Johann Conrad Seekatz :. | God's blessing on you | Portrait of Grand Duchess Maria Fiodorovna | The Chariot of Apollo | Self-Portrait | Golden Summer (nn02) |
Related Artists:
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Aurelio de Figueiredo
painted Girl at the piano in 1892
Vladimir Baranov-Rossine
(1888?C1944) was a Russian-Ukrainian painter, avant-garde artist (Cubo-Futurist), and inventor of Jewish ethnicity Vladimir Baranov-Rossine was born in Kherson, Ukraine, to parents of Jewish ethnicity. In 1902 he studied at the School of the Society for the Furthering of the Arts in St. Petersburg. From 1903 to 1907 he attended the Imperial Academy of Arts in St. Petersburg. In 1908 he exhibited with the group Zveno ("The Link") in Kiev organized by the artist David Burliuk and his brother Wladimir Burliuk. In 1910 he moved to Paris, wher until 1914 he was a resident in the artist's colony La Ruche together with Alexander Archipenko, Sonia Delaunay-Terk, Nathan Altman and others. He exhibited regularly in Paris after 1911. He returned to Russia in 1914. In 1916 he had a solo exhibition in Oslo. In 1918 he had exhibits with the union of artists Mir Iskusstva ("World of Art") in Petrograd (St.Petersburg). In the same year he had an exhibition with the group Jewish Society for the Furthering of the Arts in Moscow, together with Nathan Altman, El Lissitzky and David Shterenberg. He participated at the First State Free Art Exhibition in Petrograd in 1919. In 1922 Baranov-Rossine was the teacher at the Higher Artistic-Technical Workshops (VKhUTEMAS) in Moscow. In 1924 he had the first presentation of his optophonic piano during a performance at the Bolshoi Theatre in Moscow - a synaesthetic instrument that was capable of creating sounds and coloured lights, patterns and textures simultaneously.